Centrum för rättvisa mot Sverige

Sommaren 2008 anmälde Centrum för rättvisa den s.k. FRA-lagen till Europadomstolen. Detta eftersom det var tveksamt om den levde upp till Europakonventionens krav för att skydda enskildas integritet. FRA-lagen ger Försvarets radioanstalt rätt att övervaka enskildas mobiltelefoner, e-post och annan privat kommunikation som sker via internet i syfte att kartlägga yttre hot mot landet. Europadomstolen meddelade en första dom i målet sommaren 2018, i vilken den godkände den uppdaterade FRA-lagen. Nu är målet uppe för prövning i Europadomstolens högsta instans, Grand Chamber. Domen kommer, tillsammans med domen i ett brittiskt mål som prövas samtidigt, bli vägledande för både Sverige och övriga Europa. Europadomstolens dom väntas komma under år 2020. 

– Det som Europadomstolen ska pröva är hur avvägningen mellan två viktiga intressen ska göras. Staten måste ha tillräckliga befogenheter och verktyg för att kunna kartlägga och avslöja yttre hot mot landet. Samtidigt måste sådan verksamhet ske med bibehållen respekt för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Det finns ett stort allmänintresse i att Europadomstolen klargör vilka rättssäkerhetsgarantier som måste finnas när stater använder sig av hemlig massövervakning, säger Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa, som driver fallet i Europadomstolen.

Det var sommaren 2008 som Centrum för rättvisa anmälde FRA-lagen till Europadomstolen i Strasbourg. Det hade då varit en intensiv debatt om hur den enskildes integritet ska skyddas när stater vill bedriva hemlig massövervakning på internet. Klagomålet lämnades in eftersom det var tveksamt om den svenska FRA-lagen levde upp till Europakonventionens krav. Klagomålet till Europadomstolen bidrog till att riksdagen redan år 2009 skrev om lagen för att stärka skyddet för enskildas integritet.

Europadomstolen meddelade en första dom i målet den 19 juni 2018. En domarpanel bestående av sju europeiska domare ansåg att den uppdaterade FRA-lagen i vissa avseenden inte innehöll tillräckligt skydd för enskildas rättigheter, men bedömde ändå att lagen på det stora hela var godtagbar. Den 5 februari 2019 bestämde Europadomstolen att målet skulle hänskjutas till domstolens högsta instans, Grand Chamber, för en ny prövning. I Grand Chamber avgörs målen av 17 domare och endast ett fåtal fall prövas där varje år.

– Det är viktigt att Europadomstolen ger tydliga besked om hur enskildas rättigheter ska skyddas i underrättelseverksamheten. Den svenska FRA-lagen innehåller ett flertal brister som bör granskas. Det handlar bland annat om att enskilda i praktiken inte kan få besked och upprättelse om det sker olaglig övervakning samt att det inte finns några spärrar mot att FRA överlämnar känslig information om enskilda till andra stater, säger Fredrik Bergman.

Europadomstolen kommer att pröva den svenska FRA-lagen samtidigt med ett mål mot Storbritannien, som också handlar om hemlig massövervakning och som har sin bakgrund i Edward Snowdens avslöjanden år 2013.

En muntlig förhandling i målet hölls i Europadomstolen i Strasbourg den 10 juli 2019. Dom väntas någon gång under år 2020. Domen kommer att bli vägledande både för Sverige och för de 46 andra europeiska stater som har skrivit under Europakonventionen.