Category

Aktuellt

Är du vår nya jurist?

By | Aktuellt

Vill du arbeta med några av Sveriges mest intressanta rättsprocesser som stärker individens fri- och rättigheter? Ansök till tjänsten som senior jurist på Centrum för rättvisa!

Centrum för rättvisa står upp för individens fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Vi hjälper enskilda att tillvarata sina grundläggande rättigheter genom att driva principiellt viktiga rättsfall i domstol och delta i debatten om rättighetsfrågor.

Våra fall drivs ofta som skadeståndsmål i allmän domstol, men vi har även mål i förvaltningsdomstol och i specialdomstolar. Sedan starten år 2002 har vi drivit fler än 250 rättsfall, vunnit i de flesta fallen samt fått 19 prejudicerande vinster i de högsta juridiska instanserna.

Vi söker dig som

  • Har arbetat som domstolsjurist eller processjurist i minst fem år, exempelvis genom att du har gått domarbanan eller arbetat med rättsprocesser på advokatbyrå.
  • Är en mycket skicklig och samhällsintresserad jurist med hög integritet, väl utvecklad kommunikationsförmåga samt förmåga att sätta juridiska frågor i ett större perspektiv.
  • Har förmåga att framgångsrikt leda projekt och leverera med stor punktlighet och hög kvalitet.

Huvudsakliga arbetsuppgifter

I rollen som senior jurist vid Centrum för rättvisa arbetar du med att företräda enskilda i principiellt viktiga rättsfall mot staten och kommunerna i domstol. Våra rättsfall drivs normalt i projektform i team på tre till fyra jurister. Rollen innebär att du är ansvarig för en del av Centrum för rättvisas rättsprocesser och handleder de juniora juristerna i processteamet. I rollen ingår även kommunikation med media.

Vad vi erbjuder

Centrum för rättvisa har sitt kontor i Gamla stan i Stockholm med tio medarbetare som i huvudsak är heltidsanställda processjurister. Vi erbjuder en kreativ och stimulerande arbetsmiljö med bra anställningsvillkor och meningsfulla arbetsuppgifter som ofta bidrar till att stärka rättssäkerheten i Sverige.

Anställningen är en tillsvidareanställning på heltid som inleds med en provanställning. Centrum för rättvisa tillämpar individuell lönesättning och har kollektivavtalsenliga försäkringar. Tillträde sker efter överenskommelse under hösten 2020.

Hur du ansöker

Sista ansökningsdag är den 21 september 2020. Ansökan ska innehålla personligt brev, CV och betyg från juristprogrammet samt andra tjänsteintyg från exempelvis domarutbildningen om sådant finns.

Ansökan skickas per e-post till rekrytering@centrumforrattvisa.se. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Alexandra Loyd på 073-767 92 73.

Centrum för rättvisa är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som du skickar till oss i samband med din ansökan. Mer information om hur vi behandlar dina personuppgifter finns i vår personuppgiftspolicy på vår hemsida: www.centrumforrattvisa.se/personuppgiftspolicy/

Välkommen med din ansökan!

Statlig utredning föreslår ny lag om grundlagsskadestånd – ”Bekräftar att Sverige har fått en grundlag för folket”

By | Aktuellt

En parlamentarisk kommitté har idag presenterat ett lagförslag som klargör att enskilda kan ha rätt till skadestånd av stat eller kommun vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Lagförslaget har sin bakgrund i Centrum för rättvisas rättsfall ”Medborgarskapet I” där Högsta domstolen slog fast att överträdelser av enskildas grundlagsskyddade fri- och rättigheter kan ådra staten skadeståndsskyldighet.

Läs lagförslaget här (SOU 2020:44).

– Det här är ett bra lagförslag som visar att Sverige har fått en grundlag för folket. Tidigare har skyddet för enskildas fri- och rättigheter i Sverige varit beroende av Europakonventionen och Europadomstolen i Strasbourg. Lagförslaget bekräftar den rättsutveckling som skett på senare år och som innebär att den svenska grundlagen och de svenska domstolarna har fått en viktigare roll när det gäller att värna enskildas fri- och rättigheter, säger Fredrik Bergman, chef på Centrum för rättvisa.

Förslaget innebär att det i lag ska klargöras att enskilda privatpersoner och företag kan ha rätt till skadestånd av stat eller kommun vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Syftet är att tydliggöra i vilka situationer det finns en rätt till skadestånd vid överträdelser av grundlagen och därmed stärka skyddet för enskildas fri- och rättigheter i Sverige. Förslaget innehåller även en bestämmelse om rättegångskostnader som syftar till att minska den ekonomiska risken för enskilda som riktar skadeståndsanspråk mot stat eller kommun i domstol.

Utredningens förslag har sin bakgrund i Centrum för rättvisas rättsfall ”Medborgarskapet I” från år 2014, där Högsta domstolen för första gången slog fast att staten i vissa situationer kan bli skadeståndsskyldig om den överträder enskildas grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Rättsfallet handlade om Centrum för rättvisas klient Blake Pettersson som felaktigt hade fråntagits sitt svenska medborgarskap i strid med grundlagen.

Högsta domstolens ställningstagande i ”Medborgarskapet I” bekräftades fyra år senare i Centrum för rättvisas rättsfall ”Medborgarskapet II”. Men eftersom även det rättsfallet handlade om medborgarskap har det fram till nu ansetts oklart om rätten till skadestånd även omfattar andra fri- och rättigheter i grundlagen.

Genom lagförslaget klargörs det att den rätt till skadestånd som Högsta domstolen slog fast i ”Medborgarskapet I” år 2014 är generell och omfattar alla de fri- och rättigheter som garanteras enskilda i den svenska grundlagen. En sån rätt till skadestånd finns sedan tidigare vid kränkningar av enskildas fri- och rättigheter i Europakonventionen. Enligt utredningen är det viktigt att slå fast att den svenska grundlagen inte framstår som mindre användbar för medborgarna än Europakonventionen.

Den föreslagna lagen föreslås träda ikraft den 1 januari 2022.

________________

Not: Bilden ovan är på Blake Pettersson utanför Högsta domstolen. Centrum för rättvisa företrädde Blake Pettersson i rättsfallet som blev ”Medborgarskapet I”. Fotot är taget av Urban Brådhe.

Nytt poddavsnitt – Fallet Connie Dickinson mot Mälardalens högskola

By | Aktuellt

Har en student som betalat för en högskoleutbildning rätt att få pengarna tillbaka om utbildningen inte håller måttet? Det prövades av Högsta domstolen i fallet Connie Dickinson mot Mälardalens högskola som kom fram till att staten har ett ansvar när den säljer dåliga tjänster till enskilda (rättsfallet ”Högskoleavgiften” NJA 2018 s. 266).

I det här avsnittet av podden berättar vi om fallet och diskuterar räckvidden av Högsta domstolens dom. Gäller den alla typer av offentliga tjänster? Gäller den även svenska studenter som inte betalar någon studieavgift för sin utbildning? Och vilken betydelse får domen i dessa tider när utbildningar ställs in eller hålls på distans på grund av coronapandemin?

Medverkande:

  • Connie Dickinson
  • Professor Christina Ramberg vid Stockholms universitet
  • Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Connie Dickinson
  • Johannes Forssberg, tidigare medarbetare på Centrum för rättvisa och ombud för Connie Dickinson

Du hittar podden på Spotify, Apples Podcaster och Acast.

Teddy Bondefalk begär skadestånd för att kirurg vid Karolinska universitetssjukhuset utförde operation utan samtycke

By | Aktuellt

När Teddy Bondefalk under våren 2011 opererades av en kirurg vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm utfördes en annan operation än den han fått information om och samtyckt till. Teddy Bondefalk skadades allvarligt efter ingreppet och har idag behov av assistans dygnet runt för att klara sin dagliga livsföring. Med hjälp av Centrum för rättvisa har han stämt Region Stockholm i domstol och begärt skadestånd för att hans grundlagsskyddade rätt till fysiskt självbestämmande har kränkts. Fallet är unikt då det är första gången som en domstol prövar om en planerad vårdåtgärd som skett utan samtycke kan leda till skadestånd.

– Kirurgen utförde en helt annan operation än den som jag hade samtyckt till. Operationen förstörde mitt liv men fortfarande har ingen kunnat slå fast att något olagligt har skett, säger Teddy Bondefalk.

Den pensionerade polisen Teddy Bondefalk har under många år haft problem med andningsuppehåll under sömnen. Under 2009 beslutade därför läkare att en kanyl skulle sättas in i halsen för att underlätta andningen och säkra lufttillförseln.

Under våren 2011 förde Teddy Bondefalk och hans läkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm diskussioner om att genomföra ett kirurgiskt ingrepp som skulle åtgärda andningsproblemen. I diskussionerna kom även en medialt uppmärksammad kirurg att involveras. Teddy Bondefalk gick sedan med på att genomgå en operation som innebar att andningsvägarna skulle frigöras för att andningskanylen på sikt skulle kunna tas bort.

Men vid operationen utförde den uppmärksammade kirurgen andra ingrepp än de som Teddy Bondefalk fått information om och som han samtyckt till. I stället för att frigöra luftvägarna tog kirurgen bort cirka fem centimeter av Teddy Bondefalks luftstrupe. Kirurgen tog även bort den andningskanyl som Teddy Bondefalk hade fått för att underlätta sin andning.

En kort tid efter ingreppet drabbades Teddy Bondefalk av ett akut andningsuppehåll, med hjärtstillestånd och hjärnskador som följd. De fysiska skadorna som Teddy Bondefalk ådrog sig vid andningsuppehållet gör att han i dagsläget behöver assistans dygnet runt.

Med hjälp av Centrum för rättvisa har Teddy Bondefalk idag stämt Region Stockholm i domstol och begärt skadestånd med 300 000 kronor för att de läkare vid Karolinska universitetssjukhuset som regionen har ansvarat för utsatt honom för ett kirurgiskt ingrepp som han aldrig hade samtyckt till. Fallet är unikt då det är första gången som en domstol avgör om en planerad vårdåtgärd som sker i strid med den grundlagsskyddade rätten till fysiskt självbestämmande kan leda till skadestånd för enskilda.

– Den fysiska självbestämmanderätten är en av de mest centrala rättigheterna som finns. I det här fallet har Teddy Bondefalks rätt att själv välja vilka ingrepp han skulle underkasta sig åsidosatts på ett flagrant sätt. Vi menar att det i en sådan här situation måste gå att få fastslaget att hans grundläggande rättigheter har kränkts och att han därför har en rätt till skadestånd, säger Rikard Samuelsson, jurist vid Centrum för rättvisa, som tillsammans med Erik Scherstén och Frida Andersson är ombud för Teddy Bondefalk i målet.

Läs Teddy Bondefalks stämningsansökan här

Kontakt

Rikard Samuelsson, senior jurist och ombud för Teddy Bondefalk

070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Rauha och Rudolf Karlsson tvingades vänta i tre år på länsstyrelsens bastubeslut – beviljas skadestånd av staten med 30 000 kronor

By | Aktuellt

Rauha och Rudolf Karlsson ville bygga en liten bastu på sin fritidsfastighet och beviljades strandskyddsdispens av kommunen. Men när länsstyrelsen i Stockholm bestämde sig för att granska ärendet blev det liggande i närmare tre års tid. Efter att Rauha och Rudolf Karlsson stämt staten i domstol har staten erkänt att den långa väntetiden utgör ett brott mot rätten till prövning inom skälig tid. Staten går därför med på att betala skadestånd till makarna Karlsson. Fallet kan få betydelse för andra personer som också har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning.

– Det känns jättebra att få den här upprättelsen. Man ska inte behöva vänta i över tre års tid på ett besked från myndigheterna, säger Rauha Karlsson.

Pensionärerna Rauha och Rudolf Karlsson fick vänta oacceptabelt länge på besked om de fick ersätta ett förfallet båthus på sin fritidsfastighet med en liten bastu eller inte. Kommunen hade beviljat strandskyddsdispens för bygget men efter att länsstyrelsen bestämt sig för att granska kommunens beslut blev deras ärende liggande utan åtgärd i närmare tre års tid.

Sedan år 2009 finns det en möjlighet för länsstyrelserna att på eget initiativ granska och överpröva kommunala beslut om strandskyddsdispens – och på senare år har handläggningstiderna i dessa ärenden vid länsstyrelsen i Stockholm ökat dramatiskt.

Trots återkommande kritik från Justitieombudsmannen har staten hittills motsatt sig att betala ut skadestånd till enskilda som har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning. Med Centrum för rättvisas hjälp stämde Rauha och Rudolf Karlsson därför staten vid Stockholms tingsrätt.

Och efter att Justitiekanslern tagit del av stämningsansökan medgav staten att den långa väntetiden är en överträdelse av rätten till prövning inom skälig tid och att Rauha och Rudolf Karlsson är berättigade till skadestånd. Tingsrätten har därför fastställt deras rätt till skadestånd i en dom.

En undersökning som Centrum för rättvisa har gjort visar att ungefär hälften av ärendena om strandskyddsdispens som avslutades hos länsstyrelsen i Stockholm år 2019 hade en handläggningstid på två år eller längre. Totalt sett kan närmare 200 personer ha rätt till skadestånd på grund av långsam handläggning.

– Det är bra att staten väljer att ta sitt ansvar för den oacceptabla handläggningstiden i Rauha och Rudolfs fall. Förhoppningsvis kan domen hjälpa andra som har drabbats av länsstyrelsens långsamma handläggning att också få kompensation, säger Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Rauha och Rudolf Karlsson.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

Läs statens svaromål här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt
Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Rauha och Rudolf Karlsson
070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Samir Sabri blev som 15-åring felaktigt dömd för mord – nekas ersättning av tingsrätten

By | Aktuellt

Samir Sabri blev som 15-åring felaktigt dömd för mordet på sin styvmor och låstes in på ett psykiatriskt sjukhus. 30 år senare fick han resning och friades från alla misstankar. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde han staten i domstol och begärde ersättning för frihetsberövandet. Men i en dom har Stockholms tingsrätt avslagit hans begäran.

– Som vi ser det kan ett erkännande som ett barn gör under hot inte frita staten från ansvar när brottsutredningen dessutom är bristfällig. Det här är ett principiellt viktigt fall och vi kommer att överklaga domen till hovrätten, säger Rikard Samuelsson, jurist och ombud för Samir Sabri.

I maj 1986 mördades Samir Sabris styvmor i deras hem och Samir Sabri – som då var 15 år gammal – tog på sig ansvaret under hot och tvång från en nära anhörig. Några åtgärder för att kontrollera om erkännandet var riktigt vidtogs aldrig och Samir Sabri dömdes för mordet trots att det saknades stödbevisning som bekräftade hans erkännande. Ungefär 30 år senare ansökte han om resning av morddomen och friades då från alla misstankar.

Personer som har varit felaktigt frihetsberövade har normalt rätt till ersättning av staten. Men när Samir Sabri begärde ersättning hos Justitiekanslern nekades han ersättning med motiveringen att hans anspråk har preskriberats, eftersom händelsen ligger mer än tio år tillbaka i tiden. Med hjälp av Centrum för rättvisa stämde Samir Sabri staten och begärde ersättning för den tid som han varit felaktigt frihetsberövad.

Under rättegången hävdade staten att Samir Sabri inte heller har rätt till ersättning för att han själv orsakat frihetsberövandet, trots att han som 15-åring under hot av en nära anhörig blev tvingad att ta på sig ansvaret för mordet.

I en dom i dag slog Stockholms tingsrätt fast att Samir Sabris anspråk på ersättning inte hade preskriberats. Men tingsrätten valde ändå att avslå Samir Sabris begäran om ersättning. Enligt tingsrätten hade Samir Sabri själv orsakat frihetsberövandet genom att frivilligt ta på sig brottet.

– Jag ser det som positivt att vi ändå fick framgång i den viktiga delen om preskription. Man ska inte gå miste om sin rätt till ersättning bara för att det tar lång tid att bli frikänd. Jag ser fram emot att ta fallet vidare till hovrätten, säger Samir Sabri.

Läs domen från Stockholms tingsrätt här.

Läs mer om fallet här.

Kontakt
Rikard Samuelsson
0704-53678 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se

Nordiska rättegångstävlingen 2020 avgjord – grattis Club Södermark!

By | Aktuellt

Grattis till Club Södermark – 2020 års vinnare av Den Nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna! 

I lördags avgjordes 2020 års upplaga av Den nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna. Vinnaren blev Club Södermark från Sverige. På andra plats kom Club Munch Andersen från Danmark. 

Rättegångstävlingen är ett nordiskt samarbete och är öppen för juriststudenter  vid de juridiska fakulteterna i Sverige, Finland, Danmark, Norge och Island. Tävlingen syftar till att sprida kunskaper om de mänskliga rättigheterna.

Centrum för rättvisa delar sedan ett antal år tillbaka ut priset till det vinnande laget och till det lag som kommer på andra plats. Förstapriset är 15 000 kronor.

Läs mer om tävlingen och Centrum för rättvisas studentaktiviteter här.

Visselblåsare som nekades domstolsprövning begär skadestånd av staten

By | Aktuellt

Forskarna och läkarna Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio slog tillsammans med en fjärde läkare larm och anmälde kirurgen Paolo Macchiarini. I ett beslut av Karolinska Institutet (KI) utpekades de sedan själva som oredliga och klandervärda, utan möjlighet att få anklagelserna prövade i domstol. Samma sak hände forskaren Katarina Le Blanc, som avslöjat andra allvarliga missförhållanden hos KI. Med hjälp av Centrum för rättvisa begär de fyra forskarna skadestånd av staten för att deras rätt till domstolsprövning har kränkts.

– Det är obegripligt att en myndighet kan rikta osakliga och ogrundade anklagelser mot en enskild person utan att man får någon möjlighet att försvara sig, säger professor Karl-Henrik Grinnemo, som är en av de klandrade forskarna. 

Hör Sveriges Radio Ekots inslag om visselblåsarnas begäran om skadestånd (4/6).

Sommaren 2018 tog KI ställning till den anmälan om forskningsfusk som hade riktats mot kirurgen Paolo Macchiarinis arbeten om konstgjorda luftstrupar. KI:s beslut innebar att Paolo Macchiarini fälldes för forskningsfusk. Men i beslutet stämplades även flera andra forskare som medskyldiga till forskningsfusket, bland andra Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson och Matthias Corbascio – tre av de visselblåsare som hade utrett och slagit larm om Paolo Macchiarinis forskning till KI:s rektor. Samma sak hände professorn Katarina Le Blanc, som samtidigt hade avslöjat en annan allvarlig forskningsskandal hos KI.  

KI:s beslut att stämpla visselblåsarna som medskyldiga till Paolo Macchiarinis forskningsfusk fattades utan att de fått möjlighet att bemöta alla anklagelser, som de anser är felaktiga. Eftersom beslutet dessutom fick mycket stor betydelse för visselblåsarnas karriärer och deras möjligheter att bedriva forskning överklagade de beslutet till domstol för att få en oberoende prövning. Men varken förvaltningsrätten, kammarrätten, eller Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att forskarnas överklagande skulle prövas i domstol. Detta trots att ingripande myndighetsbeslut av det här slaget alltid ska kunna överklagas. 

Med hjälp av Centrum för rättvisa har de utpekade forskarna i dag vänt sig till Justitiekanslern och begärt skadestånd av staten för att deras rätt till domstolsprövning har åsidosatts.  

 Rätten att kunna överklaga ingripande myndighetsbeslut till domstol är grundläggande i en rättsstatSamtidigt är det den rättighet som Sverige historiskt sett har haft svårast att respektera. I det här fallet är det uppenbart att forskarna borde ha fått anklagelserna om forskningsfusk prövade inför en oberoende instanssäger Rikard Samuelsson, jurist på Centrum för rättvisa och ombud för visselblåsarna. 

 

Läs mer 

Läs anmälan till Justitiekanslern här (PDF)

Läs utlåtande från Läkarförbundet med anledning av forskarnas skadeståndsbegäran här (PDF)

Läs mer om fallet på vår hemsida

 

Kontakt 

Rikard Samuelsson070-453 67 82 / rikard.samuelsson@centrumforrattvisa.se  

Karl-Henrik Grinnemo, 070-886 89 68 

Oscar Simonson, 070-336 67 87 

Katarina Le Blanc, 070-274 22 88 

Tiptapp får rätt mot Stockholms stad – domstol upphäver förbud mot populär återvinningsapp

By | Aktuellt

I september 2018 förbjöd Stockholms stad delar av den populära återvinningsappen Tiptapp eftersom kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter att enskilda hjälper varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen. Men idag gav mark- och miljödomstolen Tiptapp rätt och upphävde kommunens förbud. ”Den av Tiptapp bedrivna verksamheten är inte olaglig eller på något annat sätt otillåten”, säger domstolen i sitt avgörande.

Läs domen här (PDF).

– Det är bra att domstolen klargör att renhållningslagstiftningen inte hindrar enskilda från att hjälpa varandra med återvinningen. Under processen har vi fått stöd av flera andra kommuner som också har tyckt att tjänsten borde vara tillåten och vi är glada över att nu ha fått domstolens besked i frågan. Tiptapps hundratusentals användare kan nu med gott samvete fortsätta att använda smarta tjänster för återvinning, återbruk och minskat bilberoende, säger Tim Bjelkstam, en av Tiptapps grundare.

Tiptapp är en tjänst som bland annat syftar till att öka återvinningen genom att underlätta för privatpersoner att hjälpa varandra med att köra återvinning och annat bråte till avfallsanläggningar. Efter att tjänsten lanserats i Stockholm år 2016 blev den på kort tid mycket populär och har därefter börjat användas i många andra städer runtom i landet.

Men i slutet av september 2018 förbjöd Stockholms stad Tiptapp att förmedla transporter till någon annan än de företag som kommunen anlitat för transport av avfall. Kommunen ansåg att renhållningslagstiftningen inte tillåter enskilda att hjälpa varandra med att köra återvinning till återvinningscentralen.

Med hjälp av Centrum för rättvisa överklagade Tiptapp förbudet till länsstyrelsen och sedan till mark- och miljödomstolen. Tiptapp har hävdat att förbudet saknar lagstöd och är en oproportionerlig inskränkning i företagets näringsfrihet. Under processen har Tiptapp även fått stöd av kommunerna Nacka, Gislaved och Rättvik samt nätverket Tillväxt och tillsyn, med 30 anslutna kommuner, som delade uppfattningen att renhållningslagstiftningen inte innebar något hinder mot företagets tjänst.

Mark- och miljödomstolen har idag gått på Tiptapps linje och upphävt kommunens förbud. Domstolen konstaterar att Tiptapps verksamhet inte är olaglig eller på något annat sätt otillåten. I den mån det ändå kan anses ha funnits anledning att vidta tillsynsåtgärder anser domstolen att ett förbud mot hela verksamheten varit alltför ingripande.

– Det här är en bra dom som inskärper vikten av den grundlagsskyddade näringsfriheten. För att en myndighet ska kunna förbjuda ett företag från att bedriva näringsverksamhet måste det krävas tydligt stöd i lagen, och något sådant har det inte funnits i det här fallet. Att mark- och miljödomstolen upphäver förbudsbeslutet är därför logiskt och riktigt, säger Fredrik Bergman, som är chef för Centrum för rättvisa och ombud för Tiptapp.

Domen kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen.

Läs mark- och miljödomstolens dom här (PDF).

Kontaktuppgifter:

Tim Bjelkstam, vd Tiptapp
070 222 42 90
tim@tiptapp.se

Fredrik Bergman, chef för Centrum för rättvisa
070 821 96 55
fredrik.bergman@centrumforrattvisa.se